Den här målningen är som en hel film. Edvard Much: Stormen (årtal okänt). MOMA, N.Y. Klicka för förstoring.
Måleri är religiöst *). Måleri sätter ihop hjärnhalvorna. Livet; en strand.
Bless Munch. Bless Rothko. Bless Kirkeby. Bless Constable. Bless Schjerfbeck. Bless Sigrid Hjertén.
*) Eftersom mitt sätt att använda ordet religiöst inte är det konventionella, lägger jag in en liten förklaring: Med det menas här en helhetsupplevelse av tillvaron, en epifani, ett moment som inte kan fasthållas, utom av den målare eller poet som lyckas erinra sig, se, meddela - innan de gamla formkonventionerna tar över. En vision låter stort, med en syn är det. En öppning - som inget kognitivt analyserande i världen, och alltså inte heller intellektuell bläh-konst kan åstadkomma.
2013 är Munchs år. Firandet till 150-årsminnet av hans födelse har bland annat förberetts genom att Munch-museet i Oslo föreslagit att man skulle sälja en av hans oskattbara tavlor för att kunna fira med champagne och rom. Tidernas krämar-tendens!
Och HÄR finns ett program som Mats Arvidsson gjorde om honom, 2005.
Edvard Munch målade sin "Aften på Karl Johan"1892,den griper tag på samma sätt som Helene Schjerfbecks samtliga gör.Känslorna hamnar "all over the place"för att travestera en ingift kunglighet
SvaraRadera; )
SvaraRaderaDet gjorde nog Munchs känslor också - fast det ju inte var precis det det som gjorde honom till konstnär.
Jag ska kolla vilken målning du menar. Själv har jag letat febrilt på nätet efter en av de sista målningar han gjorde av sig själv som gammal; sittande i en stol, liksom tomt gloende, mycket enkel, existentiell, rörande. Den fanns med på den stora utställningen på Mod mus, för x antal år sen.